tisdag 30 december 2008

Leave

I can't wait forever is all that you said
Before you stood up
And you won't disappoint me
I can do that myself

But I'm glad that you've come
Now if you don't mindLeave, leave,
And free yourself at the same time
Leave, leave,

I don't understand, you've already gone
And I hope you feel better
Now that it's outWhat took you so long
And the truth has a habit
Of falling out of your mouth

But now that it's come
If you don't mind
Leave, leave,
And please yourself at the same time

Leave, leave,
Let go of my hand
You said what you have to now
Leave, leave,
Let go of my hand
You said what you came to now
Leave, leave,
Leave, leave,
Let go of my hand
You said what you have to now
Leave, leave,

torsdag 25 december 2008

Not okay.

Jag vet att det är i det närmaste förbjudet att ens tänka tanken på att ge upp. Ändå kan jag inte släppa att det stundom lockar.

Hur mycket av sitt eget genetiska och inlärda skräp orkar man?

Jag vet att hela den här tankebanan är grunden till fascinationen för vampyrism. Jag bryr mig inte ens längre om hur fånigt det kan tänkas låta. Jag är fast i min övertygelse.

tisdag 23 december 2008

Mobila leenden

Som uppföljning till tidigare inlägg där jag dissar smajlisarnas stelhet måste jag få ur mig följande. :] är tveklöst bättre än :).

lördag 20 december 2008

Tveksamheter - eller blir det verkligen bättre?

Få saker är så opålitliga som "nya system". Det gäller alltifrån telefonisystem, till datorer, mobiler och nu den senaste flugan, självscanning.

Mitt normalt vanligt värdelösa Coop här i Fruängen fick för sig att införskaffa dessa djävulsapparater lagom till julrushen för som det uttryckte det: "ha fyra kassor till." Förutom den uppenbara missen i det hela (om man känner till antalet tidigare kassor) att de plockade bort två vanliga kassor för att lägga till fyra varav i dagsläget EN fungerar. Ja, då gick det ju på ett ut, nästan, förutom att de förlorade en kassa. Och snabbkassa som den kallas gör den inte riktigt rättvis. Visst, det går kanske snabbare om det är människor som kan hantera självscanningen, inte när hela pensionärskåren är ute och handlar samtidigt.

Coop i Fruängen har alltså för mig sjunkit till en helt ny nivå av värdelös närbutik. Och ska jag vara helt ärlig trodde jag inte att det var möjligt. Så långt jag kan bara kan väljer jag istället Vi(vo) som i alla fall för det mesta har trevlig kassapersonal och som dessutom rustat upp sin postuthämtning.

torsdag 18 december 2008

Älskvärt leende.

Jag har ofta funderat på varför smileygubbar är så tråkigt förutsägbara. Häromdagen kände jag ett stort behov av en figur som skulle tydas som ett älskvärt leende men det blev en mesig vanlig gul gubbe som på intet sätt kunde mäta sig med vad jag ville förmedla.

onsdag 17 december 2008

Sweetest perfection

The sweetest perfection
to call my own.
The slightest correction
couldn't finely hone.
The sweetest infection
of body and mind.
Sweetest injection
of any kind.

I stop and I stare too much.
Afraid that I care too much.
And I hardly dare to touch
for fear that the spell may be broken.

When I need a drug in me
and it brings out the thug in me.
Feel something tugging me
then I want the real thing not tokens.

The sweetest perfection
to call my own.
The slightest correction
couldn't finely hone.
The sweetest infection
of body and mind.
Sweetest injection
of any kind.

Things you'd expect to be
having effect on me
pass undetectedly
but everyone knows what has got me.

Takes me completely.
Touches so sweetly.
Reaches so deeply.
I know that nothing can stop me.

Sweetest perfection.
An offer was made.
An assorted collection
but I wouldn't trade.

The sweetest perfection
to call my own.
The slightest correction
couldn't finely hone.
The sweetest infection
of body and mind.
Sweetest injection
of any kind.

Takes me completely.
Touches so sweetly.
Reaches so deeply.
I know that nothing can stop me.

söndag 14 december 2008

Ångest.

"I change my outside so often to make up for the fact that I won't be able to change who I am."

tisdag 9 december 2008

Sneak preview

Ikväll inbjöds alla som köpt nytt att mäta, titta och förundras (eller förfäras). Undertecknad hade kamera med sig och dokumenterade flitigt. För de nyfikna har jag lagt ut bilder på min bilddagbok.

Jag är särskilt nöjd med tapeterna och kaklet däremot måste jag säga att den kändes mindre än jag trodde att den skulle kännas. Det ska bli spännande att se hur den känns helt klar och med möbler. Roligast och fånigast på kvällen var att hissen pratade. Mycket modernt, och konstigt. Undrar vem som gjort röst åt den?

Nu känns det verkligt och inom kort kommer katterna att ha lata dagar på balkongen. Så rätt det känns. :)

torsdag 4 december 2008

Dagisfasoner

Imorse fick jag veta en sak som först gjorde mig ledsen och ju längre dagen led blev jag mest arg över barnsligheten i det hela. Nu är jag mogen att formulera mina tankar till ord.

Tydligen har några på min gamla arbetsplats uttryckt att jag har attitydproblem och ser mig förmer än de jag brukade jobba närmst med. Det är klart aldrig kul att höra rena och skära påhitt om vad jag sagt. Även om jag hade tyckt vad de tror att jag sagt skulle jag aldrig säga det på min arbetsplats för det hör inte hemma där. På samma sätt hör inte missunnsamhet och bitter avundsjuka hemma på arbetsplatsen, när du är där utför du ditt arbete och förhoppningsvis med glädje istället för en suck. Vad du sedan säger hemma, det är upp till dig, men alla vuxna människor borde föregå med gott exempel när de befinner sig på en offentlig plats (detta gäller såklart i allra högsta grad på en skola som ju också är en arbetsplats).

Jag utför mitt arbete så gott jag kan och skulle inte med gott samvete kunna bete mig på det viset vissa betett sig mot mig genom att "skvallra" uppåt rena fabricerade indicier. Men det är jag, och inte dem. Tacka vet jag mina trevliga, kunniga och härliga arbetskamrater varav några jag räknar som vänner.

onsdag 26 november 2008

Barndomsnostalgi



Tänk om allt som händer
tecknats ner i hjärtats bok,
som en väv utav legender,
som en bild av vår historia.

Om allt du undrar, allt du drömmer,
allt som du i hjärtat gömmer,
gick att läsa som en saga,
då skulle du förstå.

Ja, jag ser, att du ler,
ler åt barnet, som ännu inom dig bor.
Men sagan kan va’ sannare än du tror.

onsdag 12 november 2008

They tell you

to jump, and you don't even get to ask how high.
If it kills you, they just go and get another one in the line.

onsdag 5 november 2008

Lycka

är att bo med katt. I mitt fall två, en röd mysgubbe och en svart å vit spindelapa. Mina monster, mina apor. Villkorslöst givande och tagande av kärlek. Löfte från min sida att alltid göra vad som är bäst för dem, löfte från deras sida att alltid gosa och busa.

När Elliot kryper upp och lägger sig tätt intill mig i sängen och spinner så att hela sängen vibrerar blir jag lycklig. Eller när Spike ligger halvt om halvt utslagen av trötthet i mitt knä, ihopknöglad på ett nästan omöjligt sätt, blir jag lycklig.

Jag är tacksam över att få uppleva det.

måndag 20 oktober 2008

Det är bra att veta

Skulle man bli förbannad på fyllan och detta övergå i blodig misshandel är det bra att veta att det värsta som kan hända är lite dagsböter. Tjänar man inte så mycket blir det kanske inte större hål i plånboken än för en Ålandsresa eller en Londonweekend.

onsdag 8 oktober 2008

USA

Underteckand har befunnit sig i USA under två veckors tid och nu är jag hemma igen sedan en vecka tillbaka. Jag kommer att berätta om mina äventyr i kronologisk ordning när tid finnes. Tills dess vill jag bara säga hej!

fredag 5 september 2008

Wilma Isolde Esmeralda

Sorgen och skulden river i mig, piskar och låter mig inte vara ifred för en sekund. Det borde kännas rätt men att skiljas från en familjemedlem efter fyra år är hårt.
Jag antar att det tar ett tag innan jag kan se det positiva i situationen. Även om hon får ett underbart hem hos någon annan känner jag mig som världens största svikare - jag borde gjort mer fastän jag inte vet vad.

Maktlösheten förlamar och tär. Älskade Wimsan. Jag önskar att jag kunde berätta för dig så att du förstod, att jag hoppas att jag gjort rätt och att allting jag gjort är för att försöka ge dig garanti till ett tryggt och kärleksfullt liv.

tisdag 2 september 2008

Höst

Nu är det höst igen. Har ni tänkt på att det alltid händer mycket på hösten? Saker börjar eller får sitt slut påfallande ofta under hösten.

Jag har till exempel skaffat mig en ny bankperson. Och jag har börjat ett nytt jobb på samma företag. Det är himla bra och positiva saker.

Men tråkiga saker händer ju också. Wilma kan av olika skäl inte stanna kvar i sitt omplaceringshem. :( Jag kontaktade Tasseland som jag pratat med tidigare och mitt i all sorg och ångest kan de erbjuda en plats till Wilma. Jag har insett mina begränsningar men det smärtar ändå bortom sans och förnuft.

söndag 24 augusti 2008

Home sweet home

Då var två veckors underbar semester till ända. Jag har haft det lugnt och skönt och inte gjort något onödigt jobbigt alls. :)

Vi har druckit god inhemsk öl.















Badat i vågorna.














Och myst.














Ändå är det alltid trevligt att komma hem igen. Kissarna har knappt vikt en tum från min sida sen jag återvände vilket är himla mysigt. Så nu blir det några veckors verklighet innan jag åter igen ger mig ut i världen. Under den här tiden har jag en målsättning att jag ska börja lära mig att laga bättre mat. Därav mina nya vegislänkar som har mycket goda och enkla recept.

fredag 8 augusti 2008

¡Adiós amigos!

Idag är sista dagen innan min tvåveckorssemester. Förhoppningsvis kommer jag att vara ordentligt utvilad och ännu mer förhoppningsvis sker det förändringar till det bättre. Sen jobbar jag några veckor och så bär det av igen. :)

Imorse var jag och träffade min nya bankperson. Vilken skillnad! Allt sånt där är löst nu inför min semester och det känns lugnande.

Ha det fint!

tisdag 29 juli 2008

Okonventionella händelser

gör mig glad bortom all tänkbar glädje.

Som till exempel när en gammal kvinna på tunnelbanan sträcker sig fram till den tatuerade och piercade mannen mitt emot och med ett leende säger att det var fina målningar du hade.

Det är sådant som värmer. Sådant som inger hopp.

måndag 28 juli 2008

Grubblerier

Som alltid när jag läser en riktigt bra bok infinner sig en sorg över att den är slut. Och jag saknar stämningen och karaktärerna. Efter den här boken infinner sig dock andra funderingar. Vore livet enklare om man gjorde vissa radikala val som vissa karaktärer i den boken och jag vet, vissa personer i verkliga livet gör aktivt. Val som föraktas av samhället i stort men som jag ser som mod och styrka. Jag är bara inte där. Jag har inte samma liv, jag har inte ens i närheten samma liv.

Jag är inte alls övertygad om att det är bästa sättet men inte heller att det inte skulle vara det. Kan hända är det mitt bittra jag som talar. Mitt bittra jag som inte förstår varför det skulle vara olika löner för olika kön år 2008, varför könsrollerna ses som bundna av naturen och varför kvinnor gång på gång tilldelas nästan alla de sämre lotterna i samhället. Från lägre skydd i samhället till sämre lön och pension.

Det finns inget som kan försvara att det fortfarande är så. Och ändå är det vardag.

lördag 26 juli 2008

Revival time.

Nu har jag haft långt hår alldeles för lång tid. Imorse friserade jag Dan och var på god väg att frisera mig själv också i samma stil men hejdade mig för jag har faktiskt satt upp en tid för klippning i augusti. Jag ska blåsa liv i en gammal frisyr jag haft tidigare med olika längder. Min frisyrskräck till trots har jag valt att prova på ett, för mig, nytt ställe.

Om inte min hjärna hade smält idag av värmen så hade jag slängt ihop något vitsigt inlägg men on account of denna händelse blev det ytligt. Förutom att jag minns att den frisyren var skön och jag trivdes bra i den. Mycket bra. Så det var lite välbefinnande över det hela ändå.

Smakprov

söndag 20 juli 2008

Att angöra en brygga.

Eller att hitta till en badstrand. Igår försökte vi oss på att gå till Långsjön. Det gick sådär. Vi hamnade istället halvvägs till Knugens Kurva (där vid Delicatofabriken ni vet) och insåg att hur vi än vred på det så var det inte en konspiration som avgjorde detta utan vårt proffsiga lokalsinne. Men då var jag redan så trött och hade ont i fötterna att jag ville hem.

Dagens tappra försök ledde oss till en sjö med en liten strand av både sand och gräs. En och en annan människa fanns där också, främst små människor och dessutom små myror. Uppvärmning med bokläsning skedde tills det var dags för årets första dopp. Vattnet kändes iskallt. Under typisk manér följde sedan vattenkrig tills vi båda hade doppat oss. :) Små simturer följde också. Resten av tiden låg vi och läste samt iakttog de andra. Och det var riktigt, riktigt mysigt.

onsdag 16 juli 2008

Det ironiska med att ordna semesterplaner...

så att man ska kunna komma bort och slappa lite är att det krävs minst en veckas vila för att komma över hur tröttsamt och stressande själva planeringen och fixandet är. Vem visste att en biljett och en veckas hotell på Gran Canaria skulle vara näst intill omöjligt att få i mitten av augusti. Och vem visste att det skulle krascha en server mitt i hotellbeställningen så att den bokade dagen blev en helt annan dag?

Nåja. Nu är det klart i alla fall. Jag har för länge sen börjat räkna ner och pocketböckerna hopar sig. Idag ska jag hämta några som kommer med posten. Redovisning kommer senare men ett hett tips är Lena Sundström som skrivit två böcker och massor av krönikor.

fredag 11 juli 2008

söndag 6 juli 2008

Musiken i mitt liv

Jag är inte en musikintresserad person. Missförstå mig inte, jag ÄLSKAR musik men jag har inget intresse av att ha en kollektion och namedroppa. Däremot blir jag helt lyrisk när jag hittat en artist eller en sång som rör mig.

Häromdagen såg jag en film som heter Once. Den är i alla fall två år gammal men jag har inte känt till den. Genren är ganska smal så tillvida att det inte är en Hollywoodromans. Det är ofta såhär jag upptäcker musik, genom filmer och serier. Musiken i filmen är fantastisk och huvudrollsinnehavarna Glen Hansard och Markéta Irglová är så vardagligt vackra att det nästan gör ont att se på dem. Instrumenten och rösternas samspel är makalöst. Speciellt imponerad är jag av Markéta Irglová som endast är tjugo år gammal.

Här kan ni lyssna på denna fantastiska musik. Tyvärr finns inte så många låtar av just henne där men soundtracket från Once går att lyssna. If you want me och Falling Slowly är så underbara att jag får gåshud i nacken.

It You Want Me

Are you really here or am I dreaming
I can't tell dreams from truth
for it's been so long since I have seen you
I can hardly remember your face anymore

When I get really lonely
and the distance causes our silence
I think of you smiling
with pride in your eyes a lover that sighs

If you want me satisfy me, if you want me satisfy me
If you want me satisfy me, if you want me satisfy me

Are you really sure that you'd believe me
when others say I lie
I wonder if you could ever despise me
when you know I really try
to be a better one to satisfy you
For your everything to me
and I'll do what you ask me
if you'll let me be, free

If you want me satisfy me, if you want me satisfy me
If you want me satisfy me, if you want me satisfy me
If you want me satisfy me, if you want me satisfy me

torsdag 3 juli 2008

After work

som håller i sig till morgonen. Det måste ha sett roligt ut när jag gick in i saker påväg till tunnelbanan. Balansen var inte den bästa. Kvällen var mycket trevlig med ett stort vidrigt undantag.

Som tjej är du alltid utsatt för idioters tycke att ha rätt till din kropp var du än är. Jag stod utanför The Dubliners för att ta luft, tillsammans med mig stod två vakter. Ut kommer en man som tyckte att han hade rätt att dra upp min bikinibh, vilket han gör. Jag blir naturligtvis jävligt arg och kränkt och vakterna gör INGENTING. Snarare så lägger de skulden på mig genom att nästan inte låta mig gå in igen. Jag blev inte tagen på allvar och vakterna hjälpte att ytterligare kränka mig. Så jäkla vidrig handling av dem. Jag har mejlat till The Dubliners och inväntar nu ett svar. Om jag inte får ett svar och en ordentlig ursäkt kommer jag att gå vidare med detta. Jag känner mig så kränkt.

tisdag 24 juni 2008

Vardagens offentliga personer

Det finns personer man träffar på om inte dagligen så i alla fall veckovis. Detta brukar vara människor från serviceyrken, allra oftast personalen i butikerna du handlar i. En del är gråa möss som aldrig dröjer sig kvar i ens medvetande, andra stannar kvar för att de är märkliga och går utanför normen hur svensk servicepersonal ska bete sig. Sen finns det de som fastnar för att de är trevliga, söta och lyser upp ens dag trots en ganska medioker ordväxling. Idag träffade jag på vägen hem från arbetet en ur den sistnämnda kategorin. Jag vet inte om det är för att hon alltid ler mot mig eller för att hon verkar så lättsamt söt som gör att jag alltid blir glad när jag råkar på henne.

Det här inlägget har inget annan mening än att hylla en person som jag inte känner men som ändå lyser upp vardagen.

onsdag 18 juni 2008

Onödigt vetande

REGLER: Varje spelare börjar med att skriva sju sanningar/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir tagna ska skriva sju saker om sig själv i sin blogg. Slutligen väljer bloggaren fyra nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon vid behov eventuellt kommentarer i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit tagna och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.


7 egendomliga sanningar om mig:

1. Jag avgudar Buffy the Vampire Slayer. Faktum är att den serien och vissa händelser de gestaltat har gjort så starkt intryck på mig att jag aldrig - varken nu eller då - känt mig så nära en annan människa som jag känt mig huvudrollsinnehavaren. Och det står jag för. Sju säsonger visades på TV, naturligtvis har jag alla boxar på DVD och den åttonde går i tidningsserieformat. Länge leve Buffy!

2. Jag har en enorm fascination av ett mode som närmast kan beskrivas som trashigt. Leopardmönster, ormmönster, skinnjackor, sunkiga byxor, tajts och höga skor. Min största idol på området är Kat Von D. Anledningen till att jag fascineras så av det är för att det är så fult och roligt att det blir snyggt och det strider mot lagomheten.

3. Jag är ganska säker på att jag lider av dyskalkyli. Motsvarigheten till dyslexi fast för siffror. När jag gick i skolan fanns det aldrig på tapeten men det är ganska vanligt att det utreds idag. Jag har dock aldrig fått det på papper men jag uppfyller alla fem kriterier och undviker matte som pesten.

4. Jag är ganska enstörig av mig. Eller kanske snarare så uppskattar jag inte stora folkgrupper och alla dessa sociala aktiviteter. Jag blir stressad när man måste ha något att göra och är mycket hellre hemma och slappar, fikar med en (max två!) kompisar i taget och bara tar dagen som den kommer. Jag måste inte planera min helg och jag går väldigt sällan ut. Ett par gånger om året kan jag tycka att det är intressant i nån timma eller så och då enbart med alkohol i bilden. Jag blir mest bara trött av tanken på att leva ett sånt liv, inplanerat med sociala aktiviteter från åtta på morgonen till sovdags.

5. Jag tror inte att jag skulle klara av att bo med någon – alls – förutom mina djur. Även om jag skulle vilja. Jag har gått från att tro att jag inte kan bo själv till att inse att jag nog funkar bäst som ensamboende.

6. Det mesta i mitt liv är antingen svart eller vitt. Jag jobbar på det men det är inte lätt.

7. Jag har varit med i Aftonbladet i en artikel om fattiga studenter. My fifteen minutes.


Följande får gärna skriva sina egna:
Hanna
Liv
Dan (om han hade/har skaffat sig en blogg)
Ellen

och utmaningar.

1. Vad gjorde du för tio år sedan?
Jag hade säkert sommarlov från gymnasiet. Höll säkerligen för fullt på att förtränga vad som hade hänt med M och försökte att bara hänga med i verkligheten i övrigt. Bodde hemma, hade eller skulle nyligen flytta till huset där mina föräldrar bor än idag. Var dryg tonåring och det säger väl det mesta, i övrigt.

2. Vilka fem saker finns (fanns) på att-göra-listan idag?
- ta med Buffy-boxen till Anna.
- hämta klädpaket på posten.
- läsa boken jag fick av snälla Lotta
- följa FRA-beslutet och lite halvt ha koll på Sverige-matchen (hade gärna gått med Hanna och hennes J men dagen har varit ganska pissig så jag orkade inte).
- gosa katt och sova tidigt

3. Godis jag gillar.
Saltlakrits, minst 70% choklad samt blå hajar och rödgröna stora nappar. Har återupptäckt barnfavoriten med svarta sega råttor. De är fab!

4. Vad skulle jag göra om jag blev miljardär?
Först tråkiga saker, som att betala av skulder. Sedan skulle jag förhandla mig till bättre räntor på lån, köpa en bil och definitivt inte jobba heltid utan bara göra det jag verkligen vill. Några resor här och där, lite bra investeringar och kanske ett semesterhus. Jag skulle nog gärna hjälpa mina vänner som kanske inte har det så bra heller och köpa presenter. Sånt gillar jag. :)

5. Städer (och i ärlighetens namn mindre samhällen) som jag bott i.
Stockholm, Västerljung, Lid, Nyköping, Pulborough och tillbaka till Stockholm (bara i huvudstaden har jag bott i åtta olika stadsdelar/förorter).

De jag utmanar får bli:
Féline och Liv (känner inte heller så många som bloggar). ;)

Vi gillar listor...

Blev utmanad av Hanna men tänkte först peta in en lista jag snodde en tid tillbaka av Féline.

Listan avser varumärken på dina prylar IRL.

ACCESSOARER
- Väska: Allt från dussinproducerat till sånt man hittar i små obskyra butiker på semestern.
- Plånbok: Tjeckisk hållbar sak i skinn.
- Solglasögon: Billiga från H&M.
- Armbandsur: Har inget.
- Smycken: Stavar i öronen. För lat för att byta men köpte ett par söta kattörhängen i Nice.

TEKNIK
- Mobiltelefon: Sony Ericsson K810i.
- TV: Har ingen.
- Dator: Acer Travelmate 5520.
- Mp3-spelare: Ipod.
- Dammsugare: Electrolux UltraSilencer. Innan dess små billiga i ljudnivå med en bandsåg.

INTIMHYGIEN
- Tandkräm: Vademecum.
- Tvål: Gurktvål från någon fairtrade-butik.
- Doft: Armani Sensi och mina tre senaste fynd från parfymeriet i Cagnes-sur-Mer. (Hittade en snajsig myskvariant på BodyShop men den är inte inhandlad.)
- Hudlotion: Det jag har vid tillfälle.
- Shampoo och balsam: Nåt som är bra för känslig hudbotten.

MAT OCH DRYCK
- Mineralvatten: Provar mig fortfarande fram.
- Vin: Rött. Favoriten: Montepulcioano.
- Bröd: Mörkt bröd, typ såna kvadrater eller lingongrova.
- Choklad: Mörk choklad.
- Te: Kvällsro och chaité. Mums!

HEMMA
- Säng: IKEA.
- Lakan: IKEA och nåt dyrt jag fått från jobbet.
- Porslin: Mique, IKEA, Rörstrand och Indiska.
- Soffa: IKEA utgången modell, Nikkala med rött överdrag.
- Ljuslyktor/hållare: Indiska.

FÄRDMEDEL
- Bil: Enligt önskemål en Wolksvagen Golf eller Pegeout 206 eller 307. Men nöjer mig hittills med att tidvis låna fars Saab Biopower nånting sånt och hyra "billiga bilen".
- Flygbolag: Beror på.
- Taxibolag: Åker endast i nödfall.
- Cykel: En gul sak med ram.
- Annat: Kommunalt och mina två ben.

MEDIA
- Magasin: Svenska ELLE och GLAMOUR. Ibland någon uppstickare.
- TV-kanal: Har som sagt ingen TV.
- Dagstidning: Metro påväg till jobbet.
- Radiokanal: Lyssnar i princip aldrig på radio. Jag gillar tystnaden.
- Sajt: Bloggen, gmail, ett par sådana presentations-och-hålla-kontakten-sajter, bilddagboken.

Lätt att vara hälsosam.

Signalspaningslagen

Det är i ropet nu, som en trend, att jaga turister. Förlåt, terrorister menar jag förstås. Och hur de än försöker övertyga svenska folket om att det inte är så farligt är det enda jag kan tänka på Nordkorea. Vi rör oss ett steg närmre den mardrömmen och Orwells dystopi. Hur kunde det gå så snett och hur många terrorister har vi egentligen i Sverige?

onsdag 11 juni 2008

Moi - fotbollsexpert!

Igår tittade jag på en match för första gången på många, många år... och jag förundras alltid över så kallade experter som ska uttala sig innan och efter själva matchen som om det gällde liv eller död. Och de är pompösa! Det är nästan för roligt liksom, så jag fattar underhållningsgrejen.

Det verkade dock inte så svårt så jag tänkte komma med ett eget expertutlåtande. Spelarna var som yra höns och snubblade mest över bollen. De borde ha spelat istället. Ändå vann Sverige. Kanske en ny taktik framöver. Snubbelfotboll. Huh?

Snoppfixerat samhälle.

En kollega uttryckte det bäst. Kanske skulle kvinnors chanser att avancera på arbetsmarkanden öka om de gick omkring med en lösdildo i handen. Som för att visa på att det går att lita på oss, vi kan vi med. Jävligt tröttsamt är vad det är.

fredag 30 maj 2008

Jaktkatter

En lite kul grej. I förmiddags upptäckte jag en spindel inomhus och ropade då på Spike så att han skulle kunna äta upp det. Men den rackaren var så snabb att den kom undan och gömde sig under en tröskel. Både Spike och Elliot var där och nosade men ingen spindel.
Bara några minuter senare innan jag ska ut på en liten promenad är spindeln ute och promenerar och Spike har fått korn på den. Det blev lite snacks för Spike och resten av dagen har de båda gått runt och låtsashittat andra kryp (dvs. dammkorn). De är för roliga mina små apor! :)

torsdag 29 maj 2008

Konsten att packa

På söndag åker jag till Nice och hittills har jag varit sjuk under en längre period samt hunnit med att skriva en packlista. Egentligen är det ingen idé att skriva en lista för den brukar ändå ändras med resans gång. Och det blir alltid för lite eller för mycket eller helt enkelt bara fel kläder. Jag minns med avund den där människan i klassen som alltid packade helt rätt. Hen frös aldrig, hade alltid ombyte och minst ett regnställ med sig. Den människan är och har aldrig varit jag. Jag måste dock erkänna att jag blivit bättre. Och med bättre menar jag bekvämare. Och det är där hemligheten ligger, tror jag. Packa bekvämt!

De höga skorna har jag sedan länge lagt på hyllan även om jag som många andra tycker att det verkligen ser jättesnyggt ut - sålänge man står still! Och inte gör det ont när man sitter eller bara lutar lite snyggt. Men för (stads)promenader? Aldrig.

Mitt senaste ledord är leggings. Sen det åter blev hett på marknaden måste det krönas som århundradets plagg, det och sneakers.
andra plats hamnar tröjklänningar, bekvämt, praktiskt och kan piffas upp till ett mer elegant tillfälle (om det behövs).
På plats tre placeras stora slitna luvtröjor (helst pojkvännens) som funkar som värmare, jacka och/eller klänning modell varmare.

Till sist, ett tips för alla som tycker att bh:ar borde vara bekväma. Den bästa sortens bh är en trekantsmodell á HK som finns på H&M eller i form av en bikiniöverdel. Inga intryckande, uppushade kan slå detta och det är snyggt!

Packning fortsätter imorgon när världen inte snurrar så mycket och eventuell rapport. Annars hörs vi när jag är tillbaka!

lördag 17 maj 2008

Första dagen i mitt nya nyttiga liv

"Du får gå hem imorgon när du blir för sur."

Dan stöttar mig i min kamp mot latmaskkilona. ;)

torsdag 15 maj 2008

Vårstädning

Och då pratar jag inte om min lägenhet, även om det skulle behövas det med. Nä, jag talar om mig själv. Det ska rensas och fixas, invändigt och utvändigt. Det känns som en nödvändighet för att bli piggare.

Så jag var iväg en sväng till ett stort och känt företag som har mycket hudvårdsprodukter och ett specifikt. Jag fick hjälp av en jättetrevlig personal som gav mig tips, "mappade" mitt ansikte och skickade med mig en del prover specifikt anpassade för min hy. Det ska bli spännade att se vad de kan göra för mig och så ska jag prova någon av deras behandlingar också. 750 pix för 60 minuter ansiktsbehandling i kombination med 10 touch therapy, specialbehandlingar, för 150 pix, bland annat portömning eller akupressur. Hur låter det? ;) Mumsigt för hyn i alla fall.

Min senaste favorithobby är D's Wii Fitness. Yoga, styrketräning, lite flåsträningar och balansgrejer. Himla kul är det och perfekt för en latmask som jag! Varenda gång jag tittar i min plånbok får jag lite dåligt samvete för mitt gymkort som sitter och väntar på att få lite uppmärksamhet. Det är, efter min tonårstid med överdrivet tränande, inte min grej. Så istället för att ha dåligt samvete tar jag tillfället i akt med den nya leksaken. Förövrigt är den mer poppis hos mig än hos honom så jag behöver inte känna mig som en snyltare heller. ;) Perfekt!

Beach 2008, here I come! Haha.

onsdag 14 maj 2008

Min första kortreklamation

Idag har jag lämnat in en reklamation till vår avdelning. Första någonsin. Hade gärna fått ersättningsprodukter från företaget men de har inte svarat trots ihärdiga kontaktförsök. Nåväl, wish me luck!

Igår hängde jag med käraste Hanna. Som alltid himla trevligt. Vi åt mackor, drack té och lite vin också. Det är så fint att se en vän som är lycklig, jag blev alldeles varm inombords.

I måndags hade vi konsert i Filadelfiakyrkan. Det gick bättre än förväntat och stämmorna satt tio gånger bättre än på övningarna och folk verkade ganska impade särskilt av vårt slutlåt Umbrella. Det var rysningar vill jag lova, även för oss i kören.

Veckan har i övrigt varit ganska händelsefull på jobbet och jag var helt slut efter måndagens äventyr. Och idag bär det av igen, snart. Ska iväg en sväng till de gamla lokalerna - spännande, spännande. Dags att dra!

fredag 9 maj 2008

Håglös

Jag har trots våren känt mig ovanligt trött och håglös. Tog upp detta med min kära vän Lovisa som tipsade mig om Hemofer. Detta har jag nu köpt och ska prova en tid för att se om det är bättre. Vintertrötthet i mitten av försommaren är så jobbigt.

Situationen gör mig trött.

torsdag 8 maj 2008

Vardagskonversationer blir till mardrömmar

Det är galet hur saker en pratar om återkommer när en drömmer. Igår pratade jag med en kollega om preventivmedel och inatt drömde jag att jag var gravid, var HIV-positivt och hade gått ner 50% av min vikt.

Hela drömmen var som så att jag visste att jag var gravid och jag skulle åka till USA av någon anledning. Jag tror att jag skulle flytta dit kanske. Så kommer jag till flygplatsen och alla som ska lämna landet och inträda i USA måste vara friska. De vill inte ta emot mig annars. Så de tar blodprov på mig och sen kommer en sjuksköterska fram och säger till mig: "Du kan inte åka, du är inte frisk. Du är HIV-positiv och dessutom har du gått ner 50% av din kroppsvikt." När hon sa det kände jag hur benen svajjade till och det var så overkligt. Jag minns att jag i drömmen tittade ner på min kropp men jag såg ut som idag fast hon sa att jag hade gått ner halva min kroppsvikt och så sa hon att jag inte såg det för att jag var sjuk. Det var så orealistisk dröm och sjukt läskig. Jag vaknade upp rädd och tänkte att jag måste gå och testa mig mot HIV. Skumt. Surrealistiskt. Otäckt.

tisdag 6 maj 2008

Vem kunde ana?

Att sviterna efter helgens tv-spelande skulle resultera i träningsverk? Aj.

måndag 5 maj 2008

Åter vardag

Mitt senaste förslag: skippa måndagarna, låt folk börja på tisdagar och vara lediga varannan fredag. Urk. Jag har så svårt för måndagar och det hjälper inte att jag var ledig under halva förra veckan heller.

Rapporter från Wilmas nya hem glädjer mig mycket. Matte Lelle berättar att de mår bra och att hon numera bara vaknar ett par gånger per natt. Wilma rejsar och gosar på som om hon aldrig gjort något annat förut. Vilken skillnad! :)

tisdag 29 april 2008

Groggy och irriterad

När jag vaknade upp märkte jag ingenting. När jag ställde mig upp sköt smärtan mig på vänster sida av ryggen och det gjorde ont när jag andades. Första gången detta hände mig blev jag livrädd att det var något med lungorna, hypokondriker som jag är. Beroende på hur man ser det var det väl tursamt att jag kände igen symptomen. Muskelinflammation. Det låter fånigt men det handikappar. Och det gör förbaskat ont. Så här sitter jag, på jobbet, groggy på receptfria smärtlindrare och nån kräm med liknande men ej samma substanser och på måttligt roligt humör.

Jag som skulle hänga med älskade Lovan idag. Kanske orkar jag göra det ändå men jag avvaktar någon timma till. Och imorgon bär det av till Malmö, jag, syster och föräldrarna ska ner till kusindotterns dop. Tåg till Nyköping och bil därifrån. Kort arbetsvecka, lång ledighet.

Efter en kaffe från blondinen på 7/11, en chokladmuffins och lite godis från en kollega är jag snäppet mindre irriterad.

måndag 28 april 2008

Resa biljettlöst

Det var länge sedan jag åkte tåg med SJ. Och nu räknas jag som vuxen. Tada! Det innebär dyrare biljetter och eh, något mer? Nä. Däremot har de gjort om biljettsystemet. Rubriken refererar inte till något ny variant av att planka utan att de äntligen skaffat möjligheten att ha elektronisk biljett. Fantastiskt. Jag behöver inte slösa på miljön och jag behöver inte hämta ut en biljett. Det enda jag behöver är min mobiltelefon och mitt körkort. Check!

lördag 26 april 2008

Min flicka.





Mycket jag upplevt har varit svårt, är svårt. Saker jag gått igenom som jag inte skulle önska någon. Och trots alla dessa händelser var dagens en av de svåraste och samtidigt förhoppningsvis en av de bättre sakerna jag gjort. Det var inget jag gjorde för mig, det var något jag gjorde för Wilma.

Igår kväll blev jag och Wilma samt rosa råttan hämtade av en vän, en vän som vill prova att ha Wilma hos sig som ensamkatt. Till saken hör att min vän har fåglar, så det är inte vad man kan vänta sig, men försöket är i full gång. Första gången hon träffade Wilma såg jag hur Wilma föll för henne och hon för Wilma - min lilla missa som alltid lite motvilligt men hon verkade lita på min vän på ett sätt jag inte sett tidigare.

Imorse, vi vaknade outvilade, åkte vi till veterinären (lokalt här i Fruängen) och vaccinerade henne samt fick hennes klor klippta. Veterinären var guld, minns inte namnet på henne, men hon kunde hantera Wilma så fint och Wilma var fantastiskt duktig. Min vän köpte catnip-tabletter, torrfoder och en catnipleksak. Sedan lämnades jag av hemma. Sorgen högg i mitt hjärta och tårarna brände innanför ögonen men ändå visste jag att detta skulle kunna vara det bästa för henne. Hon skulle kunna få den lugn och ro hon behövde. Och hon skulle inte vara långt borta, vi skulle fortfarande kunna träffas och vara i varandras liv.

Ingenting är såklart säkert men jag vet att det är värt denna chansning. Skulle det mot förmodan inte fungera vill jag ta hem henne igen. Har insett att jag inte skulle kunna lämpa henne till ett katthem med gott samvete. Behöver hon någon annanstans att bo kommer jag att se till att det är en person jag känner eller lär känna. Någon jag med fullt förtroende kan se gör det bästa för Wilma.

För det är allt som betyder något. Det allra allra bästa jag kan ge henne. Min älskade lilla flicka. <3

måndag 21 april 2008

Fröken Duktig

Förvisso åt jag pizza fredag kväll men jag gick 40 minuters promenad på lördagmorgonen och en timmas promenad på söndagsmorgonen. Var återhållsam med alkoholen och åt mycket frukt. Präktigt det låter.

Jag shoppade lite också, kulkul och hade en ganska slapp och skön helg. Kan rekommendera (haha) filmen [REC]. Varning för genuint läskig film! Överraskningen var att de pratade spanska. Vilket också gjorde den mycket bättre än andra såna filmer jag sett.

Mitt senaste författartips är Åsa Larsson. Genre deckare. Det känns ovant att jag talar mig varm om deckare men Åsa kan konsten att skriva fascinerande om hur en gran vajar i vinden. Något Lagerlöf, i min mening, inte kunde. Böckerna trollbinder mig, inte kanske just vad de handlar om men hur välskrivna de är, hur djupt hon går innanför huden på karaktärerna. Jag får rysningar när jag läser och så fort jag lägger den ifrån mig längtar jag tills jag får en stunds ro att umgås med mina fiktiva vänner igen.

lördag 19 april 2008

En trashig brud i H&M-förpackning.

Jag vet inte när det började men jag har alltid spanat på kläderna, väskorna, skorna, tapeterna och nu senast bilarna med det lilla extra. Innerst inne har jag nog alltid vetat att jag är en trashälskare förpassad till ett liv av lagom. Där jag växte upp pekades och tittades det på när jag hade mina älskade silverkängor.

Sedan jag flyttade därifrån till det något sånär anonyma Stockholm har jag för varje år tagit ett steg närmre att finna min ro i trashighetens förlovade land. Först med mindre saker, inslagspapper, ett par skor, ett diadem. Känslan att inte vara lagom, att inte vilja vara lagom snarare har alltid varit djupt rotad samtidigt som det är säkrast att vara precis så lagom som alla andra. Inte bara i en liten stad utan i hela Sverige. I skolan, på festen, jobbintervjun, arbetsplatsen, släktmiddagen. Jantelagen om man så vill. Det är klart att jag anpassar mig, det är inte det. Till en viss gräns.

Det tråkiga, som jag anser det, är att människor suddas ut till en grå massa. Men så finns det de i ens närhet och långt bort som inspirerar en till att inte ingå i den gråa massan, i alla fall på fritiden. Få är så lyckliga att de kan vara "galna" både på arbetet och på fritiden. En av mina stora förbilder på området är Kat Von D. Det är ingen hemlighet för de som känner mig att jag älskar leopardmönster. ;) Så mitt löfte till mig själv är att jag på min fritid, när jag kan, ska vara en helt del mindre H&M och lite mer trashig. Yeah.

torsdag 17 april 2008

Jag hade tänkt...

göra ett långt utlägg om förgänglighet, om svårigheter, om hur man tror en sak men det egentligen är något annat. Sen insåg jag att jag orkar inte lägga energi på det. Istället ska jag duscha och sedan krypa ner hos D för att sova. Sen är det fredag, sen är det helg. Tids nog kommer jag inse att det är bäst som det är, det som förgås...

Du och jag...

vi är som två kampfkatzen.

In a Manner of Speaking

In a manner of speaking
I just want to say
That I could never forget the way
You told me everything
By saying nothing

In a manner of speaking
I don't understand
How love in silence becomes reprimand
But the way that i feel about you
Is beyond words

Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything

In a manner of speaking
Semantics won't do
In this life that we live we only make do
And the way that we feel
Might have to be sacrified

So in a manner of speaking
I just want to say
That just like you I should find a way
To tell you everything
By saying nothing.

Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything

Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything

- Nouvelle Vague -

måndag 14 april 2008

Om Hanna kan...

kan jag. :)

1. Om du kunde bygga ett hus var som helst, var skulle det bli?
I närheten av där jag är uppväxt, Lid eller eventuellt något fint område utanför Stockholm, med natur.

2. Vilket är ditt favoritplagg?
Det varierar men jag måste nog säga mina flared jeans från H&M och min skinnjacka KAOS.

3. Bästa fysiska detalj hos det motsatta könet?
Vackra ögon, långa ögonfransar, fräknar och ögonbryn.

4. Vilken är den senaste cd:n du köpte?
Jag köper nästan aldrig skivor men den senaste månaden har jag köpt tre stycken, Nouvelle Vague, Camille och Lole.

5. När drack du sprit senast?
I lördags natt faktiskt. Jag dricker i princip aldrig sprit men då drack jag en drink hos Tamina.

6. Var är du helst?
Var är inte så viktigt i sammanhanget, sålänge jag är med nära och kära av dess slag, både människor och djur.

7. Var är du minst gärna?
Läkare och dylikt.

8. Var blir du helst masserad?
Axlarna och fötterna.

9. Tycker du att du har fin dialekt?
Eh, skulle säga att jag inte har något dialekt. En blandning av Sörmländska och Stockholmska.

10. Hur dags vaknar du på morgonen?
När Spike tycker att det är dags att gå upp. Eller när klockan ringer. Allt mellan 7 och 11.

11. Vilken är din första tanke då?
"Neeej! Jag vill sova."

12. Vilken köksmaskin tycker du bäst om?
Kaffemaskinen och vattenkokare hamnar på delad första plats.

13. Vad gör dig riktigt arg?
Patriarkatet och dess anhängare. Djurplågare och trögtänkta inskränkta människor.

14. Favoritfärg?
Svart, grått, teal, mörkblått

15. Vad har du under sängen?
Katthår som blivit små kattungar. ;)

16. Tror du på ett liv efter döden?
Njae, jag skulle önska att jag får träffa mina älskade bortgångna vänner och familjmedlemmar.

17. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Ja, fast det behöver inte betyda att den håller för alltid.

18. Favoritbarnbok?
Historien om någon.

19. Vilken årstid föredrar du?
Våren och försommaren, sensommaren. Absolut inte vintern.

20. Vilken hushållssyssla tycker du är tråkig?
Dammsuga och plocka

21. Vad luktar du just nu?
Min Armani-parfym

22. Om du kunde få en superkraft, vad skulle det då vara?
Flyga och/eller förflytta mig dit jag ville även genom tid med tankens kraft.

23. Om du har en tatuering, vad föreställer den?
Jag har två, en svart katt som hänger på min högra axel och en slinga leopardmönster på vänstra överarmen.

24. Vilka andra namn tänkte dina föräldrar ge dig?
Osäker på faktiskt.

25. Kan du jonglera?
Nä, inte särskilt bra faktiskt.

26. En person ur ditt förflutna som du önskar att du kunde "gå" tillbaka och prata med?
Michaela, alltid Michaela.

27. Vilken är din favoritdag?
Fredagar.

28. Vad finns i bagageutrymmet i din bil?
Jag har ingen bil. Skulle vilja ha men värdelöst i Stockholm.

29. Vilket föredrar du, sushi eller hamburgare?
Inget. Vegetarian, och i sådana fall om det är vegetariska alternativ definitivt hamburgare.

30. Vad får du oftast komplimanger för?
Mina ögon, mitt hår eller min kropp.

fredag 11 april 2008

"Vi har schflyttat till schmååland"

Dagens tredje samtal var från en ganska 'lustig' person. Klockan var inte ens tjugo över nio och människan ifråga var redan full. H*n var dock ganska gullig och extremt kärvänlig så jag smalt lite, detta hade inte hänt i verklige livet men nu satt jag i skydd bakom min telefon. Idag känns som en dag, hittills i alla fall, som jag omöjligen kan bli sur. (Även om jag i mina realistiska drag inte ser rosenskimrande över en situation som denna person verkade befinna sig i).

Helgen är fullspäckad. Min käre bror kommer till Stockholm idag (kidnappat den ömma faderns bil) och vi ska gå på konsert på Nalen och se Nouvelle Vague. Me love. Antingen följer brors flickvän med eller käre gamle Eric. (Som i och för sig inte är så gammal som jag får det att låta bara att jag brukade sitta barnvakt åt honom för himla massa år sedan. Nu är han och min bror vuxna och det är en annan historia...) Bror ska dessutom hjälpa mig att handla mat till trollen här hemma.

Efter konserten ska vi bege oss till Nyköping, hemstaden, för välbehövlig vila. På morgonen åker jag och den ömma modern till Örebro (mellanlanding för att stråla samman med Sussie). Vi kommer att repetera med Lasse Axelsson och sedan ha en juste liten konsert i Örebrotrakten, vet ej exakt var. Det här är en tradition jag och mor brukar ha, sjunga gospel och det är så himla kul! Svänget och passionen liksom and quality time med mor. Vi kommer att sova på hotell, himla trevligt.

torsdag 10 april 2008

Dagens goda gärning

Ibland i mitt jobb får vi in personer som hamnat i svårigheter, som människor ju kan göra. Jag talade med en person som verkade ovanligt förvirrad. Blödig som jag blir ibland bad jag en kollega på rätt avdelning att skicka ett litet brev för att räcka ut handen och försöka hjälpa till.

Det var fint gjort (lätt självgod) och dagens goda gärning.

onsdag 9 april 2008

Kändisspotting på lunchen

Kryssandes mellan stressade kostymtyper och hårdsminkade barn fick jag syn på Simon Davies som också såg sådär lagom lunchstressad ut. Namnet säger kanske varken er eller mig särskilt mycket så här är en bild.
















För den som fortfarande undrar är han en slags inredare för diverse inredningsprogram. Hunden är söt, snubben är dryg.

tisdag 8 april 2008

Vidrigt

En rad nyhetstidningar, kvällstidningar och andra medier har åter igen tagit upp den ofattbara kattmassakern utförd av Polisen.

Som ni kanske ser är det inte första gången denna nyhet figurerat i pressen. Det mest förvånande är att poliserna i fråga som utförde detta erkänt brottet sedan släpptes fria utan minsta reprimand. Är det konstigt att synen ser ut som den gör mot katter i Sverige och andra delar av världen? När det är okaj för Polisen att brutalt halshugga kattungar som de lovade skulle placeras i trygghet på ett katthem. Hur ska "vanliga" människor kunna se på katter med ett högre värde när inte Polisen står för det. Jag är inte en naiv person men att de slapp undan utan varning, utan att betala för sitt brott det är bara fullständigt vidrigt.

Många förstår efter olika brott begångna av poliser att de har ett riktigt juste rättsskydd (detta gäller även en hel del andra yrkesgrupper så som läkare och advokater).

Men hur är det med djurskyddet?

söndag 6 april 2008

Wilma














Jag är så tudelad. Vet inte riktigt vad jag borde känna och om det jag känner är vad rätt eller fel. Rätt eller fel säger ni, det finns inget rätt eller fel. Men det känns så ändå. Mitt samvete säger mig att det är fel så som Wilma har det idag. Min kärlek gör att jag önskar henne endast det bästa. Vad är det bästa? Hur vet jag vad hon känner?
Smärta över att inte ha henne här gör att jag tvivlar. Blir ett annat liv för henne bättre eller sämre? Så jävla många frågor, så få svar. Jag önskar att jag kunde fråga henne, att hon kunde berätta. Det här beslutet får mig att våndas på ett sätt jag aldrig gjort förut.

Älskade, älskade lilla Wilma vimsan-fröken.

torsdag 3 april 2008

Alltså seriöst, det här med sommartid.

Vem idiotiska idé var det?

Hela veckan som gått har jag bara blivit virrigare och virrigare, tröttare och tröttare. Idag hjälpte inte ens två koppar kaffe, otaliga vindruvor och en smoothie. Hon-på-7/11 som alla på jobbet diggar såg medlidande på mig när jag köpte min andra kopp och surrade nånting om "timmen jag blev bestulen på". Mina bordskamrater har fått grymtningar tillbaka och jag börjar känna mig som en grottman. Ja, förutom det här med att jag sitter och bloggar då.

Jag går upp då klockan egentligen är sex. Spike är piggare än vanligt vid den tiden jag absolut inte vill bli väckt. Och jag somnar som vanligt inte förräns efter klockan tolv som egentligen är klockan elva. Urk och gnäll. Jag är så trött att jag knappt orkar tilltala mina medmänniskor efter arbetstid.

Nästa gång blir det jag som bojkottar sommartiden.

tisdag 25 mars 2008

Stekt hjärna = lista

Första dagen tillbaka på jobbet efter ledigheten kan bara innebära en sak. Slö tankeverksamhet. Vilken tur att jag hittade den här listan hos Féline. Det och tvätta kläder känns lagom avancerat.

Ditt namn? Milliecent
Födelseår? 1982
Ditt födelseställe? Nyköping
Hur tar du bort oönskad hårväxt? Rakar med manshyvel. Försökt mig på kräm men den bränner utav helvete och ger ej önskat resultat. No shit.
Spelar du något instrument? Inte längre. Men spelar flöjt, violin, piano, åbo och gitarr under skolåren.

Dina första tankar när du vaknar? Jag blir väckt, av Spike, och tänker nåt i stil med att jag vill sova bara liiite till.
Är du hungrig? Njee.
Var befinner du dig just nu? I soffan.
Var bor du? Wife meadow
Är du kåt? Nä.

Är du singel? Nej.
Vad heter din morfar och mormor? Morfar hette Bertil, mormor heter Mildred.
Vilket land kommer du ifrån? Sverige.
Din mobiltelefon? Sony Ericsson Z530i (värdelös mobilkamera!)
Låt just nu? Ingen, och det är jätteskönt.

Är du sexig? När jag vill.
Antal timmar sömn inatt? Sju kanske.
Vem är snyggast? Du, du och du.
Vem vet mest om dig? Troligtvis min pojkvän.
Vem vet du mest om? Mig själv?

Vad vill du ha just nu? Min nya lägenhet med tillhörande tvättmaskin och torktumlare.
Höger- eller vänsterhänt? Övervägande vänsterhänt men gör en hel del lika bra med höger hand.
Språk? Svenska.
Vilka sjukdomar har du? Seghet och andra diverse åkommor.
Ditt mål i livet? Jag söker fortfarande.

Sängdags? Borde vara tio, brukar bli tolv.
Har du körkort? Ja.
Vilka cigg gillar du mest? Ingen.
Brukar du svara på kontaktannonser? Nej, aldrig hänt.
Äger du några vapen? Nej.

Vilka andra namn tänkte dina föräldrar ge dig? - återkommer
Pepsi eller Coca cola? Känner ingen skillnad och brukar inte heller köpa det.
Godaste glassmaken? Nån form av choklad eller kaktus-citron-sorbet.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Ja.
Sover du tungt? Enstaka kvällar.

Drömmer du mardrömmar? Ja, överhängande.
Vad ser du om du tittar till höger? Bit av soffan, gardin, fönsterbräde, Elliot, Glottany.
Vad gör dig glad just nu? Möjligheter.
Vad ska du göra härnäst? Gå ner i tvätten.
Humör just nu? Trött.

Sommarplaner? Nice i juni och bara ledig utan planer i augusti nån gång.
Hur många kuddar sover du med? En fluffig en under mig, en annan bredvid om den inte är upptagen.
Morgon eller nattmänniska? Ingetdera längre. Knepigt.
Vad är viktigast för dig? Att finna min plats.

Är du kittlig? Inte under fötterna.
Snarkar du? Säkerligen, av olika anledningar.
Stjärntecken? Fiskarna.
Äckligaste insekten? Pälsängrar.
Stökigt el välstädat? Mitt emellan.

Längtar du mest efter just nu? Vetskap.
Vad hatar du mest just nu? Ovetande.
Om du fick väcka någon från de döda, vem skulle det vara? Michaela.
Vad väntar dig om 10 år? Något annat, hoppas jag.
Vad luktar du nu? Pojkvännens deo, min parfym.

Saknar du någon nu? Alltid M.
Använder du icq eller msn? Ingetdera. Sms.
När fick du senast en present? När jag fyllde år.
Har du några högklackade skor? Ja, i alla fall tre par men de används mycket sällan.
Har du blivit hotad via telefon? Om arbetstid räknas så, ja.

Goth eller pop? Rock.
Vill du ha barn? Kanske. Jag vet inte.
Hur ofta loggar du in på helgon? När andan faller på.
Längtar du till din nästa födelsedag? Njae. Precis fyllt ju.
Brukar folk säga att du ser äldre ut än du är? Nej, snarare tvärtom.

Har du rakat dina ben någon gång? Jo.
Skulle du kunna ha silikonbröst? Kan och kan kan jag väl, om jag vill. Jag tror inte det.
Är du snäll? Ja, oftast.
Är du blyg? Ibland.
Tycker du att du har fin dialekt? Höhö. Kul skämt. Stockholmdialekt med en hint av Surrmlänska eller tvärtom.

Ögonfärg? Blå-grön-gul-melerade men varsin brun prick i.
Syskon och deras ålder? Lillebror 20, storasyster 27. (Två halvsyskon över 40).
Favoritdag i veckan? Fredag!
Hårfrisör? Jag själv. Då och då någon kompis.
Klädaffär? Kredit på H&M, tjoho! ;)

Skola? Nix.
Klass? Inte längre.
Trivs du i din klass och skola? Se ovan.
Värsta ämne? Jag har aldrig varit ett stort fan av matte.
Tycker du om fester? Nej, inte direkt.

Är du en gottegris? Ibland.
Är du modig? Inte särskilt. Mest dumdristig kanske.
När drack du sprit senast? Vin inmundigades under påskhelgen.
Har du använt någon hårprodukt idag? Hårsnodd.
Hur många speglar finns i det rum du är nu? Nada.

Har du bråkat med någon idag? Nä.
Röker du? Nä.
Dricker du alkohol? Ibland men då oftast till maten.
Tar du droger? Koffein och alkohol.
Har du åkt fast för snatteri någon gång? Nej.

Umgås du med dina klasskamrater efter skoltid? Arbetskamrater, ett par stycken.
Vad har du för planer till helgen? Slappa.
Gillar du dokumentärer? Beror väl på vad de handlar om.
Vilken åldersgräns tycker du det ska vara på systembolaget? Den är bra som den är.
Cigaretter då? Ska folk nödvändigtvis röka kan de väl göra det när de är 18. Sålänge jag slipper.

Borde man få röka på pubar? Nej!
Är du sugen på något nu? Sova.
Brukar du plocka upp hundskiten när du rastar hundar? Jag har inga hundar att rasta.
Är 50 cent bra? Det kan jag inte tänka mig.
Har du kvar dina barndomsskivor? Band, jag hade band.

Brukar du bada i sjöar om somrarna? Det händer.
Vem får en kram? Pojkvän, vänner, katter och familjen.
Vem får en puss? Pojkvän och katter.
Brukar du läsa horoskop? Påväg in till jobbet läses ibland horoskopet i Metro.
Sprit, cider, vin eller öl? Rött vin.

Kan du baka bullar? Jepp!
Bläck eller blyerts? Bläck helst.
Sängstorlek? 160x200.
Müsli eller corn flakes? Müsli från Coop med frukt och nötter. Eller han GI-snubbens.
Vad åt du till frukost? Havregrynsgröt

Hur ser du ut idag? Trött
Nästa mål i ditt liv? Den som väntar får se.
Vad såg du senast på tv? CSI igår kväll.
Vem såg dig senast naken? Pojkvännen.
Vem såg du senast naken? Pojkvännen.

Har du besökt Pajala? Nej.
Vad innehåller din favoritnattmacka? Smör, ost, gurka.
Tycker du om din pappa? Det gör jag.
Ger du pengar till lodisar? Det händer.
Vad får du oftast komplimanger för? Håret eller min kropp.

Vad säger du för att imponera på någon? Svårt.
Hur imponerar man på dig? Insikt och vänlighet.
Brukar du skratta för dig själv? Ofta!
Vad står det i ditt senast inkomna SMS? "Jag kan skicka ut ett litet mejl, känns torsdag bra för dig?"
Äger du några converse? Nej, men ibland på helgerna får jag klappa på ett par.

tisdag 11 mars 2008

Införskaffandet av ett stycke körkort

Det tog mig några år innan jag tog det på allvar och då pluggade jag. Tack vare min käre far kunde jag ändå ta körkortet. Det är jag honom alltid tacksam för (bland annat).

Idag på min promenad gick jag bland husen och var påväg att korsa vägen in på en gång- och cykelväg. Ut på den kommer en mor med sitt barn samtidigt som jag ser en bil vara påväg att svänga in. Till saken hör att bilen var märkt med en röd skylt ÖVNINGSKÖR. Har för mig, om jag inte minns fel, att röda skyltar tillhör Vägverket alternativt någon bilskola. Föraren av bilen fick tvärbromsa. Jag gissar att det inte blev något körkort där? Lite märkligt finner jag det ändå om det var en uppkörning/övningskörning att lura in den som kör på icke behörig väg. Skylten för gång- och cykelväg sitter nämligen en bra bit in på vägen. Inte helt synlig från alla vinklar.

När jag övningskörde för mitt körkort på bilskola hade jag en fantastiskt bra lärare som hette Hannibal. När jag körde upp var jag så säker och full av självförtroende med hur jag skulle bete mig (dock nervös inför själva testet) att ovanstående situation inte hade hänt. Hannibal hade helt enkelt inte låtit mig köra upp om han trodde att det skulle kunna hända. Och jag är säker på att kontrollanten jag körde upp för aldrig skulle försökt lura mig. Det kändes tryggt. Jag är genom erfarenheter och historier jag hört ganska säker på att få bilskolor och få kontrollanter kan få en ganska nervös person att känna sig så säker som jag gjorde då. Det är något jag är väldigt glad för att jag fick, att ta körkort blev en bra upplevelse.

Grattis lilla pappa!

Tack för allt du bidrar med. Tack för att du finns! <3

måndag 10 mars 2008

Förändring

Svart och vitt. Dessa ickefärger är så fantastiskt komplementerande. Kaklet i mitt kommande badrum kommer troligtvis att se ut nåt åt det här hållet. Förhoppningsvis mindre snett och vint. :p


Ett försök till en illustration av hur det kommer att se ut. Detta är alltså golvet och fondväggen. Resterande kommer att vara vitt.

Alla som känner mig vet att jag har en fascination vad gäller förändring. Vare sig det är med färg, attribut, utbildning, boende. Det gäller allting. Jag försöker nu att i den mån det går hjälpa min syster att välja nya glasögon. Glasögon betyder verkligen enorm förändring för utseendet. Det gäller alla jag känner, inklusive mig själv.



Är det inte ganska spännande? Instant change.

tisdag 4 mars 2008

Massa meningslöst babbel

Jag bedriver inte på något sätt en shopping/modeblogg, det finner jag inte särskilt intressant att prata om dag ut och dag in. Däremot måste jag glädjeskutta lite över två par jeans, en tröja och ett linne jag köpte på en av våra större budgetmodekedjor (som numera tar överpris på dock ej på jeans). 425 enkla riksdaler. Eller ja, egentligen mer men jag hade bonus på 500 pix och ooops, inte så många slantar längre. Yay för mig! Så, färdigskuttat.

En tanke som slog mig häromdagen när jag filurade runt på nätet för att finna min nästa tatuering var att en porträttliknande tatuering av Spike vore fint. Nästa tanke var, hur långt är jag då från crazy cat lady, eller har jag redan passerat gränsen? Jag har hört med random kollega men inte fått denna stämpel på mig (och då har jag redan en katt på axeln samt en slinga med leopardmönster på vänster överarm). Hm. Det vore fint att föreviga Spike men sen då...

Nu när jag rantat klart ska jag stödja Dans teoripluggande. Cherio!

måndag 3 mars 2008

Vissa saker (gud så ospecificerat)

är bara så illa. Så illa att jag vill lägga ner, byta riktning. Jag vet redan i förväg hur romanen, hur dramat kommer att sluta. Så vad är då meningen... Illamående?

torsdag 28 februari 2008

Hur gör djur i stadstrafiken?

Igår kväll skulle jag ta mig från min lya i Fruängen till Trångsund. Jag åkte som vanligt buss till Älvsjö och där bytte jag till tåget mot Västerhaninge. Två stationer är det från Älvsjö. Igår fick jag bara åka en station. Sen fick jag trängas med ca 200-300 personer vid en busshållsplats för att försöka ta mig vidare. Det här är inget nytt, sånt händer vid olyckor och olyckor går inte att förutspå (väder och vind är en annan sak). Det som händer härnäst är vad som får mig att se rött.

En buss kommer efter cirka fem minuter. På bussen tränger sig folk in men alla vet ju hur få människor som får plats i en buss jämförelsevis med ett pendeltåg. Det dröjer ytterligare en halvtimma innan en till buss kommer. Jag kommer med den, nätt och jämt. Men först efter att ha trampats på, knuffats undan och fått en armbåga mot min strupe lyckas jag bli meddragen av en annan kille till bakdörrarna och vi tränger oss in så gott det går.

Det finns ett ord som beskriver stämningen ganska väl. Krig. Och ingen skonades. Jag och andra som var mindre fick stå tillbaka för stora bufflande och brölande män. Jag inbillar mig att jag är ganska stark för min fysiska uppenbarelse men jag är liten, drygt 1.60. Det var djungelns lag som gällde. Barn knuffades också undan, endast stora starka karlar och de som hade såna som beskydd kom med. Ärligt talat blev jag ganska chockad. Hur kan man bete sig så när man vet vilket övertag man har? Det förekommer naturligtvis överallt, hela tiden, men såna människor brukar man tillskriva något fel. De som slåss, våldtar och tar ut sin frustration på andra människor. Men det är alltid djungelns lag som gäller: survival of the fittest. Även på närmaste busshållsplats.

måndag 25 februari 2008

Tiga är guld

Jag gillar inte guld, jag är mer utav en silveranhängare. Förutom möjligtvis när det gäller stora feta spegelramar (helst antika) och diverse inredningsprylar. Silver passar mig bättre helt enkelt. Men ibland borde jag kanske lyssna mer på gamla talesätt och välja mina silver-, respektive guldtillfällen bättre.

söndag 17 februari 2008

The cat, the myth, the hairy Spike.

Hårig Spik.

Tvåa med balkong


Igår var jag och Dan och rekade, från distans, lägenheten som enligt beräkning kommer att stå klar runt april 2009. Eller ja, den finns inte ännu för bygget är såvitt jag kunde se bara på våning tre. Idag ska jag försöka smyga närmre med kameran i högsta hugg, det är kul att följa bygget från skal till färdigt hem. Det ska jag försöka göra minst en gång i månaden tills det är klart och jag ska lägga ut bilderna i min blogg.



Mycket närmre än såhär kom jag inte men detta är början.

onsdag 13 februari 2008

14:e februari 1994

Imorgon är det fjorton år sedan min morfar dog. Ironiskt nog av en hjärtattack. En klocka han hade gjort stannade på fjorton minuter i två. Jag saknar honom fortfarande. Han var en ovanlig människa.

Imorgon ska vi äta på indisk restaurang och se en film. Hur kommersiell dagen än blivit föredrar jag sällskapet av en kär person än att sätta emot bara för emotsättandets skull. Tanken är fin och det räcker liksom för mig.

tisdag 12 februari 2008

Gospeln i mitt liv

En typisk sak jag gör med min mor lite då och då är att vara med på olika gospelturnéer eller gospeldagar. Ett tag var det Toner för miljoner i Globen, sedan var det Gospeldagen. Numera är det ännu mer sporadiskt med mor min men har också utökat sig till en veckoaktivitet med en arbetskollega. Gospeln har varit mig närvarande sålänge jag kan minnas. Som psalmer med noter och det är jävligt häftigt!

Psalmer och diverse religiösa budskap går inte riktigt hem hos mig. Jag kan tänka att det vore ett enkelt sätt att förpassa sina farhågor till något allsmäktigt men det känns lika troligt som att jag skulle tillbedja Pippi Långstrump eller annan valfri sagohjälte.

Nånstans försöker jag att tolka texterna i Gospellåtar till min egen verklighet, mina egna erfarenheter. Då känns det inte lika mycket som att det eller jag är fejk. Jag kan sträcka mig så långt som att jag tror på goda och onda tillfälligheter, att omständigheter gör handlingar eller personer mer eller mindre onda, mer eller mindre goda. Och då känns det inte längre så konstigt att sjunga att man skördar det Gud lovade en och ska ta tillbaka det djävulen stal från en. Djävulen kan i det här fallet vara vilken hemsk händelse som helst och Gud kan vara själva livet.

För mig kan alla tro på vad helst passar dem bäst. Men en tro som låter andra tro vad de själva vill utan att pracka på en saker är ändå något att respektera. Hittills träffar jag enstaka sådana personer, min mormor, min moster och Lasse Axelsson. I sångens tecken kan ändå alla ge av sig själva utan att hålla tillbaka. Och det är vad gospeln innebär för mig. Vad den ger mig. Ytterligare en sida, en möjlighet att uttrycka det som kan vara svårt att förmedla.

lördag 9 februari 2008

Svenska, ett artigt språk?

Jag skulle säga att England har ett typiskt artigt språk. Främst tänker jag på alla dessa "please" och "excuse me" som yttras i tid och otid.

Är då engelska det enda artiga språket? Njae, när en tänker på hur ofta vi svensktalande säger tack kan jag inte annat än dra slutsatsen att vårat språk är ett artigt, om än något teatraliskt lagt, språk. Inte helt olikt de engelska slentrianmässigt uttalade orden ovan.
Vi säger tack när vi får kvittot av kassören, tack när vi får betala notan på restaurangen och tack vid biljettåterlämnandet i en kontroll. Varför tackar vi för dessa saker? Är vi rent av bara glada att ha kommit undan, som om vi alla vore granskade under lupp?

Tack är ett bra ord när en menar det. Säger vi ett ord eller en mening för ofta tappar det sin betydelse och sin vikt. Kvalitet, inte kvantitet.

tisdag 5 februari 2008

Överlevnadsinstinkt

Under förra året var jag med i en terapeutisk grupp vars möten skulle leda till en något mer harmoniserad jag. Mer balanserad. Jag lärde mig mycket vilket jag värdesätter. Men jag fann också två personer - L och D. Lika mig men olika, med liknande och ibland skrämmade exakta erfarenheter.

I början var vi fem personer. Vissa hade varit med från början, andra droppade in så småningom. Men det var vi fem. Av de fem umgicks (och umgås) jag privat med de ovan nämnda frekvent. Det fanns en person jag inte vågade sträcka ut handen till. Häromdagen fick jag veta att hon dog på nyårsnatten. Jag gissar att ett visst mått av överlevnadsinstinkt försöker rädda mig från sådana situationer. Kan det ha varit det jag ryggade för?

Otäckt och kanske kallt var att jag tänkte i procentsatser. Glad och lättad att det inte var L eller D. Sorgsen över J.

måndag 28 januari 2008

Fantasi

Är det inte märkligt hur ens fantasier, dagdrömmerier, kan få en att vilja ha något och tro att det kanske skulle kunna vara en möjlighet. En väg ut. The power of the mind fast i en något mindre lyckad tappning. Och det är lätt att fastna där tills verkligheten tränger sig på. Gång, på gång, på gång...

torsdag 24 januari 2008

I seriernas värld

Normalt när jag fastnar för en serie brukar jag kunna ha en karaktär att identifiera mig med och känna någon slags tillhörighet till. Ta Buffy the Vampire Slayer till exempel. En stark kvinna, både fysiskt och psykiskt, självständig och vacker. Någon att se upp till, någon att kunna identifiera sig med i det dagliga livet. Inte för att jag brukar kicka så mycket vampire ass men nog slår jag ifrån om jag blir antastad eller säger ifrån om jag blir orättvist behandlad.

Nu följer jag en serie där jag inte på något sätt kan identifiera mig med någon person, inte med någon händelse i deras påhittade liv heller. Serien heter Nip / Tuck. I huvudpersonerna ser vi två plastikkirurger som är varandras motsatser. Sean McNamara, familjemannen och Christian Troy, the man whore - människor runt omkring dem och deras patienter. Det sköna med den här serien är att sympatierna inte ligger någonstans för jag känner inget för karaktärerna och ändå är den full av spänning som gör att en vill fortsätta titta, se vad som händer. Det är lite som en voyaristisk porrfilm. Fast med rika och ganska bortskämda människor istället för ens grannar. Och fördelen är att du inte behöver skämmas över att vara nyfiken på andras liv. Normalt skulle jag inte gilla en serie som är så ytlig trots att den behandlar en del ljupare känslor men i just det här fallet är det det som är charmen med Nip / Tuck. Så nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och åter igen spana in deras surrealistiska liv.

måndag 21 januari 2008

Nästan som sorg

Ibland blir något man inte alls väntade sig som sorg. Det är konstigt. Det är som om livet spelar en konstiga spratt. Är det så för alla?

Idag var jag på jobbet, första gången på vad som känns som en evighet. Ändå är jag inte helt frisk än och det börjar blir riktigt riktigt långdraget. Jag åt iaf lunch idag men nu skulle jag inte ens kunna få ner en bit om jag ville och det är tråkigt. Jag är normalt inget stort fan av att laga mat och absolut inte själv och ännu värre om det ska vara såhär. Det här påminner mig om en tid då jag inte hade ett förhållande alls till mat. Då mat inte var gott utan bara ett onödigt ont. Jag undrar om jag mestadels av tiden då gick runt och var så bitchig som jag är nu. Nu när jag inte får energi, inte har energi. Småirriterad och less. Lättretlig. En spinnande katt i knät gör saken bättre, det är en sak som är säker. Men jag tror att denna dag är en sörjedag, för det jag inte haft och förlorat, för det jag haft och förlorat.

Jag är bara så trött.

lördag 19 januari 2008

Sjukling

Jag har varit sjuk hela förra veckan. Helt illamående och matt, inte kunnat äta mycket mer än apelsiner och nån macka på sin höjd. Total koffein-avgiftning är det i alla fall, så något gott kanske kommer ur det?

När man är sjuk och mest bara ligger ner i vågrät position har man offantligt mycket tid att titta på serier eller film medans man går ut och in ur sovdvalan. Karaktärerna i dessa fiktioner är på snudd det enda sociala sällskap man har. Och jösses vad jag hoppas att jag blir bra snart! Mina bästa vänner under veckan som gått har varit kåta collageelever, twitchy 40-plusare som spelar 30-åringar som friar till 25-åringar och en deprimerad arg kvinna som gett sig lös på stans skurkar. Okaj, den sistnämnda skulle kanske kännas bra att ha omkring sig men jag är lite skrämd, ärligt talat, över insatserna i en del filmer. Kanske också för att det normalt inte är filmer jag skulle överväga att se. Det jag vill komma till är, varför väljer vissa skådespelare som är klassade som VIP i branschen att spela in dessa sjaviga filmer som inte kan annat än dra ner på deras stjärnstatus? Och vad tänker regissörerna? Jag är mest förundrad. En enkel gissning är snabba cash.

Idag var jag ute en "längre" tur och utnyttjade kollektivtrafiken. Den funkar när den funkar, precis som allt annat. Men det är allt annat än smidigt med övergångar om 1) bussen är försenad och 2) det kommer ett gäng människor och sinkar bussen så att man missar sin förbindelse. Jag skattar mig mest bara lycklig att jag mår lite mindre illa idag än igår och att jag faktiskt är sugen på pannkakorna som väntar på mig.

fredag 18 januari 2008

Omtänksamhet

Omtänksamhet kan komma i olika former. Det kan vara en oväntad present, att någon lagar favoritmaten åt en, handlar enorma mängder av det du är sugen på _just nu_, ser på ditt program eller är riktigt tyst tidigt på morgonen. Kanske är det axelmassage, en kopp té eller hjälp att fixa något trasigt.

Omtänksamhet kan vara mycket. Och så litet. Det jag tänker på just idag är den sortens omtänksamhet som gör att jag sitter matt och sjuk i soffan iklädd veckans mjuka kläder och inte behöver göra mycket annat än det.

Tack.

Päls

Det kanske är att ta i, att kalla det päls, men jag tror att Spike åter igen börjar få nåt som i alla fall liknar päls. Så fjun då kanske.

Egentligen stör det mig inte ett dugg. Mina andra två har päls så det räcker och blir över och Spike är ett dregglande litet apelement. Det här händer lite då och då men det brukar gå över och han brukar fortsätta att vara en nästan-naken-katt. Det är lite konstigt för alla hans syskon har bra med päls. Men det kanske är som i min familj, alla kvinnor på pappas sida är små och korta och alla män långa (med stora näsor). Det återstår väl att se.

Idag hände något lustigt. Dels var det första gången i världshistorien som jag inte vaknade av att telefonen ringde (ett samtal, inte väckarklockan) och sen var installatören av min nya spis rädd för katter. Han sa att de var stora och otäcka, Spike tittade på honom från toahuset min bror byggde ihop utan en ansats till att hångla upp honom. Sen vågade han sig in mot köket och där satt Elliot (Gluttany) och tittade snällt på den främmande mannen. Ett litet bedövat skrik kom ur den katträdde och jag stängde in monstrena i badrummet. Wilma är en annan femma, hon kunde ligga kvar på micron och tur var det. Hon sprang iväg så snart han började lossa den gamla spisen (även då hoppade han till i tron att hon skulle anfalla). Nåja, men jag fick i alla fall min spis idag. Bara en månad sen.