Fyra år.

I onsdags har jag och H varit tillsammans i fyra år. Helt otroligt vad fort tiden går! Är väl både bra, det här med fyra år, och läskigt, att tiden ändå går så himla fort. Vi skulle först fira i onsdags men på grund av jobbet skulle jag vara i Göteborg. Oturligt nog blev jag sjuk och börjar precis känna mig frisk nog att inte sova bort hela dagen. Så vi skjuter på firandet lite till slutet av helgen och då ska vi gå till en av våra favoritrestauranger. Mysigt! Vi tittar också på att fira oss med en resa till hösten och en liten weekend till vårkanten.

Julen 2012

Jag och min kära sambo tog vårt pick och pack (dvs alla julklappar!) och åkte upp till Dalarna där vi spenderade julen i hans barndoms hem med hela den diversifierade familjeskaran.

Julpimpat träd mitt i idyllen.

En promenad, Jo och Chris.

På väg mot Narnia.

Jo och Chris.

Älskling, bakom skymtar Tigerkvarn (dock stor brist på tigrar där... så att eh...)

 En av dagarna åkte vi till Kattas keramikverkstad på skolan. Jag skulle välja glasyr till mina alster. I verkstaden träffade jag dessa söta djur...

En hund?

En ..? Jättesöta i alla fall!

 På självaste Julafton var det såklart dags att öppna julklappar. Vi hade alla en julklappslek där man köpt varsin klapp och sen skulle man spela om den. Hetsigt och jätteroligt! Blev så att vi fick med oss två små stekpannor och ett av de spelen vi själva köpte. Perfekt tyckte vi!

Sen smög vi undan och öppnade varandras julklappar. Jag blev så himla superglad över mina!

Klocka från Daniel Wellington, i roséguld. Supersnygg! Kanske man kommer i tid nu då...

Goodbye Columbus Sylvie bag från Marc by Marc Jacobs. Helt galet fint!

Hela triologin!

Parfymen Gucci by Gucci.

Hela julen har varit jätteskön och lugn, vi har mest ätit och slappat hela tiden. Man blir ju lite däst men det är inte ofta det händer så det är okaj. Och det är himla kul att hänga med alla fina människor och att både ge och få julklappar! Det är kombinationen som gör det. :)

Min bärbara kärlek

Idag hämtade jag hem min vita lilla riddare. Se så vacker den är. :]

Wilma

Jag är så tudelad. Vet inte riktigt vad jag borde känna och om det jag känner är vad rätt eller fel. Rätt eller fel säger ni, det finns inget rätt eller fel. Men det känns så ändå. Mitt samvete säger mig att det är fel så som Wilma har det idag. Min kärlek gör att jag önskar henne endast det bästa. Vad är det bästa? Hur vet jag vad hon känner?
Smärta över att inte ha henne här gör att jag tvivlar. Blir ett annat liv för henne bättre eller sämre? Så jävla många frågor, så få svar. Jag önskar att jag kunde fråga henne, att hon kunde berätta. Det här beslutet får mig att våndas på ett sätt jag aldrig gjort förut.

Älskade, älskade lilla Wilma vimsan-fröken.