När jag vaknade upp märkte jag ingenting. När jag ställde mig upp sköt smärtan mig på vänster sida av ryggen och det gjorde ont när jag andades. Första gången detta hände mig blev jag livrädd att det var något med lungorna, hypokondriker som jag är. Beroende på hur man ser det var det väl tursamt att jag kände igen symptomen. Muskelinflammation. Det låter fånigt men det handikappar. Och det gör förbaskat ont. Så här sitter jag, på jobbet, groggy på receptfria smärtlindrare och nån kräm med liknande men ej samma substanser och på måttligt roligt humör.
Jag som skulle hänga med älskade Lovan idag. Kanske orkar jag göra det ändå men jag avvaktar någon timma till. Och imorgon bär det av till Malmö, jag, syster och föräldrarna ska ner till kusindotterns dop. Tåg till Nyköping och bil därifrån. Kort arbetsvecka, lång ledighet.
Efter en kaffe från blondinen på 7/11, en chokladmuffins och lite godis från en kollega är jag snäppet mindre irriterad.
tisdag 29 april 2008
måndag 28 april 2008
Resa biljettlöst
Det var länge sedan jag åkte tåg med SJ. Och nu räknas jag som vuxen. Tada! Det innebär dyrare biljetter och eh, något mer? Nä. Däremot har de gjort om biljettsystemet. Rubriken refererar inte till något ny variant av att planka utan att de äntligen skaffat möjligheten att ha elektronisk biljett. Fantastiskt. Jag behöver inte slösa på miljön och jag behöver inte hämta ut en biljett. Det enda jag behöver är min mobiltelefon och mitt körkort. Check!
lördag 26 april 2008
Min flicka.
Mycket jag upplevt har varit svårt, är svårt. Saker jag gått igenom som jag inte skulle önska någon. Och trots alla dessa händelser var dagens en av de svåraste och samtidigt förhoppningsvis en av de bättre sakerna jag gjort. Det var inget jag gjorde för mig, det var något jag gjorde för Wilma.
Igår kväll blev jag och Wilma samt rosa råttan hämtade av en vän, en vän som vill prova att ha Wilma hos sig som ensamkatt. Till saken hör att min vän har fåglar, så det är inte vad man kan vänta sig, men försöket är i full gång. Första gången hon träffade Wilma såg jag hur Wilma föll för henne och hon för Wilma - min lilla missa som alltid lite motvilligt men hon verkade lita på min vän på ett sätt jag inte sett tidigare.
Imorse, vi vaknade outvilade, åkte vi till veterinären (lokalt här i Fruängen) och vaccinerade henne samt fick hennes klor klippta. Veterinären var guld, minns inte namnet på henne, men hon kunde hantera Wilma så fint och Wilma var fantastiskt duktig. Min vän köpte catnip-tabletter, torrfoder och en catnipleksak. Sedan lämnades jag av hemma. Sorgen högg i mitt hjärta och tårarna brände innanför ögonen men ändå visste jag att detta skulle kunna vara det bästa för henne. Hon skulle kunna få den lugn och ro hon behövde. Och hon skulle inte vara långt borta, vi skulle fortfarande kunna träffas och vara i varandras liv.
Ingenting är såklart säkert men jag vet att det är värt denna chansning. Skulle det mot förmodan inte fungera vill jag ta hem henne igen. Har insett att jag inte skulle kunna lämpa henne till ett katthem med gott samvete. Behöver hon någon annanstans att bo kommer jag att se till att det är en person jag känner eller lär känna. Någon jag med fullt förtroende kan se gör det bästa för Wilma.
För det är allt som betyder något. Det allra allra bästa jag kan ge henne. Min älskade lilla flicka. <3
måndag 21 april 2008
Fröken Duktig
Förvisso åt jag pizza fredag kväll men jag gick 40 minuters promenad på lördagmorgonen och en timmas promenad på söndagsmorgonen. Var återhållsam med alkoholen och åt mycket frukt. Präktigt det låter.
Jag shoppade lite också, kulkul och hade en ganska slapp och skön helg. Kan rekommendera (haha) filmen [REC]. Varning för genuint läskig film! Överraskningen var att de pratade spanska. Vilket också gjorde den mycket bättre än andra såna filmer jag sett.
Mitt senaste författartips är Åsa Larsson. Genre deckare. Det känns ovant att jag talar mig varm om deckare men Åsa kan konsten att skriva fascinerande om hur en gran vajar i vinden. Något Lagerlöf, i min mening, inte kunde. Böckerna trollbinder mig, inte kanske just vad de handlar om men hur välskrivna de är, hur djupt hon går innanför huden på karaktärerna. Jag får rysningar när jag läser och så fort jag lägger den ifrån mig längtar jag tills jag får en stunds ro att umgås med mina fiktiva vänner igen.
Jag shoppade lite också, kulkul och hade en ganska slapp och skön helg. Kan rekommendera (haha) filmen [REC]. Varning för genuint läskig film! Överraskningen var att de pratade spanska. Vilket också gjorde den mycket bättre än andra såna filmer jag sett.
Mitt senaste författartips är Åsa Larsson. Genre deckare. Det känns ovant att jag talar mig varm om deckare men Åsa kan konsten att skriva fascinerande om hur en gran vajar i vinden. Något Lagerlöf, i min mening, inte kunde. Böckerna trollbinder mig, inte kanske just vad de handlar om men hur välskrivna de är, hur djupt hon går innanför huden på karaktärerna. Jag får rysningar när jag läser och så fort jag lägger den ifrån mig längtar jag tills jag får en stunds ro att umgås med mina fiktiva vänner igen.
lördag 19 april 2008
En trashig brud i H&M-förpackning.
Jag vet inte när det började men jag har alltid spanat på kläderna, väskorna, skorna, tapeterna och nu senast bilarna med det lilla extra. Innerst inne har jag nog alltid vetat att jag är en trashälskare förpassad till ett liv av lagom. Där jag växte upp pekades och tittades det på när jag hade mina älskade silverkängor.
Sedan jag flyttade därifrån till det något sånär anonyma Stockholm har jag för varje år tagit ett steg närmre att finna min ro i trashighetens förlovade land. Först med mindre saker, inslagspapper, ett par skor, ett diadem. Känslan att inte vara lagom, att inte vilja vara lagom snarare har alltid varit djupt rotad samtidigt som det är säkrast att vara precis så lagom som alla andra. Inte bara i en liten stad utan i hela Sverige. I skolan, på festen, jobbintervjun, arbetsplatsen, släktmiddagen. Jantelagen om man så vill. Det är klart att jag anpassar mig, det är inte det. Till en viss gräns.
Det tråkiga, som jag anser det, är att människor suddas ut till en grå massa. Men så finns det de i ens närhet och långt bort som inspirerar en till att inte ingå i den gråa massan, i alla fall på fritiden. Få är så lyckliga att de kan vara "galna" både på arbetet och på fritiden. En av mina stora förbilder på området är Kat Von D. Det är ingen hemlighet för de som känner mig att jag älskar leopardmönster. ;) Så mitt löfte till mig själv är att jag på min fritid, när jag kan, ska vara en helt del mindre H&M och lite mer trashig. Yeah.
Sedan jag flyttade därifrån till det något sånär anonyma Stockholm har jag för varje år tagit ett steg närmre att finna min ro i trashighetens förlovade land. Först med mindre saker, inslagspapper, ett par skor, ett diadem. Känslan att inte vara lagom, att inte vilja vara lagom snarare har alltid varit djupt rotad samtidigt som det är säkrast att vara precis så lagom som alla andra. Inte bara i en liten stad utan i hela Sverige. I skolan, på festen, jobbintervjun, arbetsplatsen, släktmiddagen. Jantelagen om man så vill. Det är klart att jag anpassar mig, det är inte det. Till en viss gräns.
Det tråkiga, som jag anser det, är att människor suddas ut till en grå massa. Men så finns det de i ens närhet och långt bort som inspirerar en till att inte ingå i den gråa massan, i alla fall på fritiden. Få är så lyckliga att de kan vara "galna" både på arbetet och på fritiden. En av mina stora förbilder på området är Kat Von D. Det är ingen hemlighet för de som känner mig att jag älskar leopardmönster. ;) Så mitt löfte till mig själv är att jag på min fritid, när jag kan, ska vara en helt del mindre H&M och lite mer trashig. Yeah.
torsdag 17 april 2008
Jag hade tänkt...
göra ett långt utlägg om förgänglighet, om svårigheter, om hur man tror en sak men det egentligen är något annat. Sen insåg jag att jag orkar inte lägga energi på det. Istället ska jag duscha och sedan krypa ner hos D för att sova. Sen är det fredag, sen är det helg. Tids nog kommer jag inse att det är bäst som det är, det som förgås...
In a Manner of Speaking
In a manner of speaking
I just want to say
That I could never forget the way
You told me everything
By saying nothing
In a manner of speaking
I don't understand
How love in silence becomes reprimand
But the way that i feel about you
Is beyond words
Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything
In a manner of speaking
Semantics won't do
In this life that we live we only make do
And the way that we feel
Might have to be sacrified
So in a manner of speaking
I just want to say
That just like you I should find a way
To tell you everything
By saying nothing.
Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything
Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything
- Nouvelle Vague -
I just want to say
That I could never forget the way
You told me everything
By saying nothing
In a manner of speaking
I don't understand
How love in silence becomes reprimand
But the way that i feel about you
Is beyond words
Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything
In a manner of speaking
Semantics won't do
In this life that we live we only make do
And the way that we feel
Might have to be sacrified
So in a manner of speaking
I just want to say
That just like you I should find a way
To tell you everything
By saying nothing.
Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything
Oh give me the words
Give me the words
That tell me nothing
Ohohohoh give me the words
Give me the words
That tell me everything
- Nouvelle Vague -
måndag 14 april 2008
Om Hanna kan...
kan jag. :)
1. Om du kunde bygga ett hus var som helst, var skulle det bli?
I närheten av där jag är uppväxt, Lid eller eventuellt något fint område utanför Stockholm, med natur.
2. Vilket är ditt favoritplagg?
Det varierar men jag måste nog säga mina flared jeans från H&M och min skinnjacka KAOS.
3. Bästa fysiska detalj hos det motsatta könet?
Vackra ögon, långa ögonfransar, fräknar och ögonbryn.
4. Vilken är den senaste cd:n du köpte?
Jag köper nästan aldrig skivor men den senaste månaden har jag köpt tre stycken, Nouvelle Vague, Camille och Lole.
5. När drack du sprit senast?
I lördags natt faktiskt. Jag dricker i princip aldrig sprit men då drack jag en drink hos Tamina.
6. Var är du helst?
Var är inte så viktigt i sammanhanget, sålänge jag är med nära och kära av dess slag, både människor och djur.
7. Var är du minst gärna?
Läkare och dylikt.
8. Var blir du helst masserad?
Axlarna och fötterna.
9. Tycker du att du har fin dialekt?
Eh, skulle säga att jag inte har något dialekt. En blandning av Sörmländska och Stockholmska.
10. Hur dags vaknar du på morgonen?
När Spike tycker att det är dags att gå upp. Eller när klockan ringer. Allt mellan 7 och 11.
11. Vilken är din första tanke då?
"Neeej! Jag vill sova."
12. Vilken köksmaskin tycker du bäst om?
Kaffemaskinen och vattenkokare hamnar på delad första plats.
13. Vad gör dig riktigt arg?
Patriarkatet och dess anhängare. Djurplågare och trögtänkta inskränkta människor.
14. Favoritfärg?
Svart, grått, teal, mörkblått
15. Vad har du under sängen?
Katthår som blivit små kattungar. ;)
16. Tror du på ett liv efter döden?
Njae, jag skulle önska att jag får träffa mina älskade bortgångna vänner och familjmedlemmar.
17. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Ja, fast det behöver inte betyda att den håller för alltid.
18. Favoritbarnbok?
Historien om någon.
19. Vilken årstid föredrar du?
Våren och försommaren, sensommaren. Absolut inte vintern.
20. Vilken hushållssyssla tycker du är tråkig?
Dammsuga och plocka
21. Vad luktar du just nu?
Min Armani-parfym
22. Om du kunde få en superkraft, vad skulle det då vara?
Flyga och/eller förflytta mig dit jag ville även genom tid med tankens kraft.
23. Om du har en tatuering, vad föreställer den?
Jag har två, en svart katt som hänger på min högra axel och en slinga leopardmönster på vänstra överarmen.
24. Vilka andra namn tänkte dina föräldrar ge dig?
Osäker på faktiskt.
25. Kan du jonglera?
Nä, inte särskilt bra faktiskt.
26. En person ur ditt förflutna som du önskar att du kunde "gå" tillbaka och prata med?
Michaela, alltid Michaela.
27. Vilken är din favoritdag?
Fredagar.
28. Vad finns i bagageutrymmet i din bil?
Jag har ingen bil. Skulle vilja ha men värdelöst i Stockholm.
29. Vilket föredrar du, sushi eller hamburgare?
Inget. Vegetarian, och i sådana fall om det är vegetariska alternativ definitivt hamburgare.
30. Vad får du oftast komplimanger för?
Mina ögon, mitt hår eller min kropp.
1. Om du kunde bygga ett hus var som helst, var skulle det bli?
I närheten av där jag är uppväxt, Lid eller eventuellt något fint område utanför Stockholm, med natur.
2. Vilket är ditt favoritplagg?
Det varierar men jag måste nog säga mina flared jeans från H&M och min skinnjacka KAOS.
3. Bästa fysiska detalj hos det motsatta könet?
Vackra ögon, långa ögonfransar, fräknar och ögonbryn.
4. Vilken är den senaste cd:n du köpte?
Jag köper nästan aldrig skivor men den senaste månaden har jag köpt tre stycken, Nouvelle Vague, Camille och Lole.
5. När drack du sprit senast?
I lördags natt faktiskt. Jag dricker i princip aldrig sprit men då drack jag en drink hos Tamina.
6. Var är du helst?
Var är inte så viktigt i sammanhanget, sålänge jag är med nära och kära av dess slag, både människor och djur.
7. Var är du minst gärna?
Läkare och dylikt.
8. Var blir du helst masserad?
Axlarna och fötterna.
9. Tycker du att du har fin dialekt?
Eh, skulle säga att jag inte har något dialekt. En blandning av Sörmländska och Stockholmska.
10. Hur dags vaknar du på morgonen?
När Spike tycker att det är dags att gå upp. Eller när klockan ringer. Allt mellan 7 och 11.
11. Vilken är din första tanke då?
"Neeej! Jag vill sova."
12. Vilken köksmaskin tycker du bäst om?
Kaffemaskinen och vattenkokare hamnar på delad första plats.
13. Vad gör dig riktigt arg?
Patriarkatet och dess anhängare. Djurplågare och trögtänkta inskränkta människor.
14. Favoritfärg?
Svart, grått, teal, mörkblått
15. Vad har du under sängen?
Katthår som blivit små kattungar. ;)
16. Tror du på ett liv efter döden?
Njae, jag skulle önska att jag får träffa mina älskade bortgångna vänner och familjmedlemmar.
17. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Ja, fast det behöver inte betyda att den håller för alltid.
18. Favoritbarnbok?
Historien om någon.
19. Vilken årstid föredrar du?
Våren och försommaren, sensommaren. Absolut inte vintern.
20. Vilken hushållssyssla tycker du är tråkig?
Dammsuga och plocka
21. Vad luktar du just nu?
Min Armani-parfym
22. Om du kunde få en superkraft, vad skulle det då vara?
Flyga och/eller förflytta mig dit jag ville även genom tid med tankens kraft.
23. Om du har en tatuering, vad föreställer den?
Jag har två, en svart katt som hänger på min högra axel och en slinga leopardmönster på vänstra överarmen.
24. Vilka andra namn tänkte dina föräldrar ge dig?
Osäker på faktiskt.
25. Kan du jonglera?
Nä, inte särskilt bra faktiskt.
26. En person ur ditt förflutna som du önskar att du kunde "gå" tillbaka och prata med?
Michaela, alltid Michaela.
27. Vilken är din favoritdag?
Fredagar.
28. Vad finns i bagageutrymmet i din bil?
Jag har ingen bil. Skulle vilja ha men värdelöst i Stockholm.
29. Vilket föredrar du, sushi eller hamburgare?
Inget. Vegetarian, och i sådana fall om det är vegetariska alternativ definitivt hamburgare.
30. Vad får du oftast komplimanger för?
Mina ögon, mitt hår eller min kropp.
fredag 11 april 2008
"Vi har schflyttat till schmååland"
Dagens tredje samtal var från en ganska 'lustig' person. Klockan var inte ens tjugo över nio och människan ifråga var redan full. H*n var dock ganska gullig och extremt kärvänlig så jag smalt lite, detta hade inte hänt i verklige livet men nu satt jag i skydd bakom min telefon. Idag känns som en dag, hittills i alla fall, som jag omöjligen kan bli sur. (Även om jag i mina realistiska drag inte ser rosenskimrande över en situation som denna person verkade befinna sig i).
Helgen är fullspäckad. Min käre bror kommer till Stockholm idag (kidnappat den ömma faderns bil) och vi ska gå på konsert på Nalen och se Nouvelle Vague. Me love. Antingen följer brors flickvän med eller käre gamle Eric. (Som i och för sig inte är så gammal som jag får det att låta bara att jag brukade sitta barnvakt åt honom för himla massa år sedan. Nu är han och min bror vuxna och det är en annan historia...) Bror ska dessutom hjälpa mig att handla mat till trollen här hemma.
Efter konserten ska vi bege oss till Nyköping, hemstaden, för välbehövlig vila. På morgonen åker jag och den ömma modern till Örebro (mellanlanding för att stråla samman med Sussie). Vi kommer att repetera med Lasse Axelsson och sedan ha en juste liten konsert i Örebrotrakten, vet ej exakt var. Det här är en tradition jag och mor brukar ha, sjunga gospel och det är så himla kul! Svänget och passionen liksom and quality time med mor. Vi kommer att sova på hotell, himla trevligt.
Helgen är fullspäckad. Min käre bror kommer till Stockholm idag (kidnappat den ömma faderns bil) och vi ska gå på konsert på Nalen och se Nouvelle Vague. Me love. Antingen följer brors flickvän med eller käre gamle Eric. (Som i och för sig inte är så gammal som jag får det att låta bara att jag brukade sitta barnvakt åt honom för himla massa år sedan. Nu är han och min bror vuxna och det är en annan historia...) Bror ska dessutom hjälpa mig att handla mat till trollen här hemma.
Efter konserten ska vi bege oss till Nyköping, hemstaden, för välbehövlig vila. På morgonen åker jag och den ömma modern till Örebro (mellanlanding för att stråla samman med Sussie). Vi kommer att repetera med Lasse Axelsson och sedan ha en juste liten konsert i Örebrotrakten, vet ej exakt var. Det här är en tradition jag och mor brukar ha, sjunga gospel och det är så himla kul! Svänget och passionen liksom and quality time med mor. Vi kommer att sova på hotell, himla trevligt.
torsdag 10 april 2008
Dagens goda gärning
Ibland i mitt jobb får vi in personer som hamnat i svårigheter, som människor ju kan göra. Jag talade med en person som verkade ovanligt förvirrad. Blödig som jag blir ibland bad jag en kollega på rätt avdelning att skicka ett litet brev för att räcka ut handen och försöka hjälpa till.
Det var fint gjort (lätt självgod) och dagens goda gärning.
Det var fint gjort (lätt självgod) och dagens goda gärning.
onsdag 9 april 2008
Kändisspotting på lunchen
Kryssandes mellan stressade kostymtyper och hårdsminkade barn fick jag syn på Simon Davies som också såg sådär lagom lunchstressad ut. Namnet säger kanske varken er eller mig särskilt mycket så här är en bild.
För den som fortfarande undrar är han en slags inredare för diverse inredningsprogram. Hunden är söt, snubben är dryg.
För den som fortfarande undrar är han en slags inredare för diverse inredningsprogram. Hunden är söt, snubben är dryg.
tisdag 8 april 2008
Vidrigt
En rad nyhetstidningar, kvällstidningar och andra medier har åter igen tagit upp den ofattbara kattmassakern utförd av Polisen.
Som ni kanske ser är det inte första gången denna nyhet figurerat i pressen. Det mest förvånande är att poliserna i fråga som utförde detta erkänt brottet sedan släpptes fria utan minsta reprimand. Är det konstigt att synen ser ut som den gör mot katter i Sverige och andra delar av världen? När det är okaj för Polisen att brutalt halshugga kattungar som de lovade skulle placeras i trygghet på ett katthem. Hur ska "vanliga" människor kunna se på katter med ett högre värde när inte Polisen står för det. Jag är inte en naiv person men att de slapp undan utan varning, utan att betala för sitt brott det är bara fullständigt vidrigt.
Många förstår efter olika brott begångna av poliser att de har ett riktigt juste rättsskydd (detta gäller även en hel del andra yrkesgrupper så som läkare och advokater).
Men hur är det med djurskyddet?
Som ni kanske ser är det inte första gången denna nyhet figurerat i pressen. Det mest förvånande är att poliserna i fråga som utförde detta erkänt brottet sedan släpptes fria utan minsta reprimand. Är det konstigt att synen ser ut som den gör mot katter i Sverige och andra delar av världen? När det är okaj för Polisen att brutalt halshugga kattungar som de lovade skulle placeras i trygghet på ett katthem. Hur ska "vanliga" människor kunna se på katter med ett högre värde när inte Polisen står för det. Jag är inte en naiv person men att de slapp undan utan varning, utan att betala för sitt brott det är bara fullständigt vidrigt.
Många förstår efter olika brott begångna av poliser att de har ett riktigt juste rättsskydd (detta gäller även en hel del andra yrkesgrupper så som läkare och advokater).
Men hur är det med djurskyddet?
söndag 6 april 2008
Wilma
Jag är så tudelad. Vet inte riktigt vad jag borde känna och om det jag känner är vad rätt eller fel. Rätt eller fel säger ni, det finns inget rätt eller fel. Men det känns så ändå. Mitt samvete säger mig att det är fel så som Wilma har det idag. Min kärlek gör att jag önskar henne endast det bästa. Vad är det bästa? Hur vet jag vad hon känner?
Smärta över att inte ha henne här gör att jag tvivlar. Blir ett annat liv för henne bättre eller sämre? Så jävla många frågor, så få svar. Jag önskar att jag kunde fråga henne, att hon kunde berätta. Det här beslutet får mig att våndas på ett sätt jag aldrig gjort förut.
Älskade, älskade lilla Wilma vimsan-fröken.
torsdag 3 april 2008
Alltså seriöst, det här med sommartid.
Vem idiotiska idé var det?
Hela veckan som gått har jag bara blivit virrigare och virrigare, tröttare och tröttare. Idag hjälpte inte ens två koppar kaffe, otaliga vindruvor och en smoothie. Hon-på-7/11 som alla på jobbet diggar såg medlidande på mig när jag köpte min andra kopp och surrade nånting om "timmen jag blev bestulen på". Mina bordskamrater har fått grymtningar tillbaka och jag börjar känna mig som en grottman. Ja, förutom det här med att jag sitter och bloggar då.
Jag går upp då klockan egentligen är sex. Spike är piggare än vanligt vid den tiden jag absolut inte vill bli väckt. Och jag somnar som vanligt inte förräns efter klockan tolv som egentligen är klockan elva. Urk och gnäll. Jag är så trött att jag knappt orkar tilltala mina medmänniskor efter arbetstid.
Nästa gång blir det jag som bojkottar sommartiden.
Hela veckan som gått har jag bara blivit virrigare och virrigare, tröttare och tröttare. Idag hjälpte inte ens två koppar kaffe, otaliga vindruvor och en smoothie. Hon-på-7/11 som alla på jobbet diggar såg medlidande på mig när jag köpte min andra kopp och surrade nånting om "timmen jag blev bestulen på". Mina bordskamrater har fått grymtningar tillbaka och jag börjar känna mig som en grottman. Ja, förutom det här med att jag sitter och bloggar då.
Jag går upp då klockan egentligen är sex. Spike är piggare än vanligt vid den tiden jag absolut inte vill bli väckt. Och jag somnar som vanligt inte förräns efter klockan tolv som egentligen är klockan elva. Urk och gnäll. Jag är så trött att jag knappt orkar tilltala mina medmänniskor efter arbetstid.
Nästa gång blir det jag som bojkottar sommartiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)